irkamosa.blogg.se

Enligt Lundahl & Folke-Fichtelius är inspektions huvudsyfte att stärka kunskap medan utvärdering är för att bilda ny kunskap. Jag kommer att ta upp styrkor och svagheter med den nationella utvärderingen. Den första styrkan som tas upp i boken är politikområdet. Politikerna får översiktliga bilder av hur de svenska skolorna ligger till genom de nationella material vi använder. Den nationella utvärderingen gör att politikerna måste ta ansvar och visa handlingskraft under mandatperioden. Med en decentraliserad styrning blev politikerna tvingade att tydligare visa att det har skett en förändring. En annan styrka med nationella utvärderingen är metodutvecklingen inom området kunskapsmätning. Detta har inspirerat till nationella prov och har gett utveckling i den valida och reliabla delen som ska fungera som ett underlag för betygsättning.

 

En svaghet med den nationella utvärderingen är att all planering kräver mycket tid med samordning och information. Den andra svagheten med nationella utvärderingen är tidsfaktorn i sig. Från start till mål tar det fyra år, i detta avseende har inspektionen en styrka då den snabbt kan svara upp till de brister som uppstår i systemet. Ännu ett problem som anses vara viktigt är att diskutera programmets administrativa logik. De genomförda nationella utvärderingarna är hög mål rationalitet och mycket fokus på det som redan är upplyst så som medeltal och detaljerade. För att öka måluppfyllelsen och säkra likvärdighet är syftet. Dock värderas inte måluppfyllelsen i relation till samhällets behov och krav. Dessa värderingar sker hela tiden inom systemets ram som leder till att uppmärksamheten riktas inåt mot organisationen och dess förmåga att kontrollera sig själv på nivåer så som innebär ovanför och utanför lärarnivån. (Lundahl & Folke-Fichtelius, 2010 Kap 12).

Jag anser att denna bok är mer relevant till mitt blogginlägg än vad de andra böckerna/texterna är. Iris

Referenser
Lundahl & Folke-Fichtelius (2010)