Internationella kunskapsmätningar - Karolina Milutinuvic
De senaste 50 åren har Sverige deltagit i internationella undersökningar gällande elevers kunskaper i bland annat matematik, fysik, läsförståelse etc. IEA var den första organisationen på marknaden med internationella jämförande undersökningar och står för International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Trettio år senare etablerades en ny aktör; OECD som kom att arbeta med internationella indikatorer på utbildningsprestationer. Enligt Skolverket 2004 är ett av syftena med internationella korporativa undersökningar att generellt mäta hur svenska elever presterar kunskapsmässigt i jämförelse med andra länder men även för att se om det svenska skolsystemets mål och krav ligger i linje med andra skolsystem. IEA -studierna var till för att jämföra elevers presentationer, resultat men även deras inställningar till ämnes området och utifrån dessa studier få svar på varför dessa skillnader uppstår. Resultaten från studierna säger mer än bara hur det går för eleverna i t.ex. PISA, det ger oss även information om andra länders utbildningssystem, läroplaner/ kursplaner och mått på effektivitet och kvalitet i själva systemet. (Skolverket, 2004, s.8-10)
Lundahl & Folke-Fichtelius (2010) skriver om vad internationell jämförelse används till i Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik och menar att de är till för att få fram information om andra länders nationella utbildningssystem. Elev resultaten är inte enbart till för att mäta hur det går för eleverna i jämförelse med andra länder, utan syftet är att ge en bild av nationens utbildningssystem och hur sociala och politiska mål uppnås. Vad är grunden till de olika resultaten och hur kommer det sig att resultaten ser så olika ut? Dessa olika resultat skapar underlag för diskussioner om utbildningen utifrån ett nationellt plan. De påverkar utbildningssystemet på en nationell nivå, dvs. resultaten skapar diskussioner och ifrågasätter varför resultaten ser ut som de gör (259-265). De internationella undersökningarna visar att svenska elever prestera sämre och ligger under genomsnittet (Wahlström, 2015, s.51). Dessa resultat kan då användas för att analyser varför det ser ut som det gör, finns det åtgärder som det svenska utbildningssystemet kan utföra? Resultaten används som sagt till att ge information om länders utbildningsystem och vilket skolsystem som anses vara framgångsrika. En ökad globalisering har lett till att länder samarbetar mer och lånar idéer från varandra (från framgångsrika ländernas skolsystem). Detta grundar sig i att det är billigare att låna än att bygga upp egna nationella läroplaner, vilket är en mer kostnadskrävande process än att låna. Länder som misslyckats med egna reformer finner större behov av att låna utbildningsreformer från länder som lyckats bra (Wahlström, 2015, s.56-68). Men fungerar det att låna idéer av andra, skulle Finlands utbildningssystem fungera i Sverige? (Finland tillhör de länder som har högst resultat i PISA). Betyder det att vi borde utgå från finska läroplaner för att uppnå lika höga resultat i PISA? Hur träffsäkert och tillförlitligt är de internationella mätningarna egentligen. Behöver det betyda att PISA resultat verkligen stämmer, är vi sämre i läsförståelse än vad vi var för 20 år sedan? Dock visar undersökningar sedan 50 år tillbaka att Sverige har fått sämre resultat genom åren och detta är tyvärr ren fakta. Sverige har gått från att vara långivare till att bli låntagare av metoder och idéer. Vi lever i en värld där ökad globalisering har medfört ekonomisk konkurrens för att nå högre kunskapsresultat.
Referenslista
Wahlström, N (2015). Läroplansteorioch didaktik. Malmö: Gleerups.
Lundahl, C., & Folke-Fichtelius, M. (Red.). (2010). Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik (1. uppl). Lund: Studentlitteratur AB.
Skolverket. (2004). Internationella studier under 40 år: svenska resultat och erfarenheter. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=1309
