Lärande och mätning - Sara Rahmeh
Lärare påverkas och förhåller sig till skolutvärderingar (betyg, internationella mätningar och prov) under bedömningsprocessen. Ett stort ansvar som lärare har är att förhålla sig till skolans samt lärarprofessionens värdegrund. Frågan är vad lärare ska ta hänsyn till när de bedömer och betygssätter elever? Ska läraren fokusera på elevens kunskaper? eller spelar resultaten på prov och uppsatser en större roll? Resultatrapporteringen har skiftat mellan åren, eftersom politikerna inte är helt eniga om skolfrågan det vill säga bedömningssituationen.
Som jag precis nämnde har politikerna inte varit helt enig om bedömningsapsekten eftersom de har olika åsikter om externa (bedömning av skolan och skolverksamheten) och interna (lärare bedömer elever med ett betyg) bedömningar. Det högra blocket har sedan en lång tid tillbaka velat att de interna bedömningarna ska påverka de externa, då de anser att mätningar ökar kvalite och ökar skolresultaten. Medan det vänstra blocket vill skilja mellan de interna och externa bedömningarna. Det vänstra blocket har under en längre period varit emot mätningar i skolan.
Under tidig 2000-tal uttalade sig Jan Björklund om att deras parti ansåg att nationella prov bör tillämpas i tidiga årskurser. Han menar att nationella prov ska ses som ett hjälpmedel för lärare, det vill säga att det synliggör elevers svårigheter. Nu började politikerna även tala om bedömningar redan från årskurs 1, bedömningarna ansågs ha en större betydelse än utvecklingssamtal. Detta var något Socialdemokraterna inte höll med om, då de ansåg att utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner är viktiga aspekter under bedömningsarbetet för att belysa elevers kunskaper i tidig ålder. Folkpartiet har krävt att skolinspektionen ska inspektera bedömningar som utförs i skolan.
Resultatstyrd undervisning har sina nackdelar enligt Wahlström (2015), hon menar att den påvisar brister hos elever men även i det svenska skolsystemet. Hon nämner även kompetensmodellen, detta innebär att elevers kunskaper är i fokus och utifrån deras kunskaper planeras undervisningen. Använder man sig av kompetensmodellen synliggör det inte vad eleven kan. Det är upp till varje lärare att bestämma vilken modell hen ska tillämpa under genomgång. Jag anser dock att man bör tänka på elevens bästa, vilket innebär elevens lärande. Huvudsaken är att eleverna utvecklas kunskapsmässigt, istället för att fokusera på alla mätningar som sker på nationell och internationell nivå. Detta är något Black and William (1998) benämner i sin text. De menar att kunskapen utvecklas i klassrummet beroende på hur läraren lägger upp undervisningen men även vad läraren och eleven gör av arbetstillfällena (s.140).
Trots att det svenska skolsystemet är decentraliserad, så har regering en form av makt över skolan. Som lärare måste man förhålla sig till skolpolitiken trots att det ibland kan vara svårt (exempelvis att man inte håller med om politikernas skolpolitik). Ska lärare behöva ”betygsätta” elever i tidig ålder? Hur påverkar de internationella mätningarna lärarens undervisning? Hur stor betydelse har nationella prov för lärare? Har nationella prov större betydelse i årskurs 3 än 1? Det är många frågor som kan ställas och läraren måste anpassa sig efter skolpolitiken trots att det inte alltid kan vara det lättaste. Skolfrågan har alltid varit central, men det känns som ingenting händer.
Referenslista
Black, P. & Wiliam, D. (1998). Inside the black box: rasing standards through classroom assignments. London: GL Assessment.
Folke-Fichtelius, M. & Lundahl, C. (2010). Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. 1. Uppl. (kap. 4 och 10). Lund: Studentlitteratur AB.
Wahlström, N. (2015). Läroplansteori och didaktik. Kap. 6. Gleerups Utbildning AB.
