Nationella prov -likvärdig utbildning? Mona Dirawi
Wedman (2003) benämner att betygssättning har under flera decennier varit svår där betygssystemet pendlat mellan relativa (betyg sätt i relation till elevers arbetsprestationer) och målrelaterad betygssättning (betyg sätts i relation till betygskriterier) (s.311). Under 2000-tal beslutades det att ett målrelaterat betygsystem skulle ansättas för att undvika orättvisor men även för att betygssättningen skulle bli mer likvärdigt. Inom det målrelaterade betygssystemet tillkom kriterier och nationella mål på proven som skulle hjälpa lärarna under bedömning (s.313). I och med att det målrelaterade betygssystemet kom till blir skolan mer likvärdig för alla, trots att det finns brister på hur lärare bedömer och betygsätter. Därför är det viktigt som lärare att ta hänsyn till elevers tidigare arbetsprestationer men även de nationella prov för att göra en helhets bedömning när elevens kunskap sätts på prov.
Klapp (2015) benämner att skolresultat jämförs runt om i världen via nationella prov och andra faktorer som kunskapsmätningar(PISA, PIRLS och TIMMS). Bra resultat leder till att ”landet” utvecklas och blir framgångsrikt (s.91). Räcker det inte att jämföra svenska skolresultat mellan olika kommuner för att veta om ett land är framgångsrikt? I och med att vi mäter elevernas kunskaper kan det leda till en stressfaktor, som bidrar till att eleverna känner press inför nationella prov etc.
Lundahl & Folke-Fichtelius(2010) betonar att nationella prov är till för att ge eleverna en likvärdig utbildning, då alla elever i gymnasiet oavsett gymnasiemiljö ska läsa samma kärnämnen och gör nationellt prov för att få möjligheten till vidare studier om så önskas (s.145). Gustafsson (2010) är även enig om att nationella prov ger en likvärdig utbildning, dock nämner han brister under bedömningen. Han menar att alla lärare bedömer och betygsätter olika. Detta kan leda till en orättvishet om alla inte använder samma bedömningsmall (s.14). För att undvika orättvisheten inom bedömning av nationella prov, bör man samrätta med lärare från olika skolor inom en kommun. En annan viktig aspekt att tänka på när det gäller nationella prov är att man inte summerar elevens resultat till ett slutbetyg, detta innebär att man som lärare måste tänka på elevens resultat och prestation under terminens gång. Lundahl & Folke-Fichtelius (2010) menar att det finns två olika aspekter lärare använder sig när de betygsätter. Vissa lärare summerar provresultat och resultatet från nationella för att sätta ett slutbetyg. Medan andra lärare väljer att analysera elevens resultat från nationella proven. Detta innebär att eleven får chansen att visa sina kunskaper som missvisats tidigare(s.151).
Klapp (2015) är tydlig med att nationella proven inte ska vara examinerande, vilket innebär att man måste ta hänsyn till alla arbetsprestationer som eleven gjort under terminens gång (s.97).
Fördelar med nationella prov från årskurs 3 är att det synliggör elevers svårigheter för lärare, detta innebär att läraren vet vad hen ska fokusera på resten av terminen. Nationella prov i tidig ålder hjälper även lärare i arbetet med bedömning och kalibrering av målen som är satte för elever i denna årskurs (Klapp, 2015 s.99).
Den stora frågan är om nationella prov verkligen ger en likvärdig utbildning? Då elever oftast känner sig stressade när de skriver provet. Detta leder till att vissa elever känner en press och inte kan prestera lika bra.
Referenslista
Gustafsson, J.-E., Cliffordson, C., & Erickson, G. (2014). Likvärdig kunskapsbedömning i och av den
svenska skolan-problem och möjligheter. Stockholm: SNS förlag. Läs s. 11-44, 99-108.
http://www.sns.se/sites/default/files/likvardig_kunskapsbedomning_web.pdf
Lundahl, C., & Folke-Fichtelius, M. (Red.). (2010). Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik (1. uppl). Lund: Studentlitteratur AB.
Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Wedman, I. (2003). Från skallmätning till VG. Om skolans betyg. I S. Selander (red): Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Myndigheten för skolutveckling. 11 s.
Klapp (2015) benämner att skolresultat jämförs runt om i världen via nationella prov och andra faktorer som kunskapsmätningar(PISA, PIRLS och TIMMS). Bra resultat leder till att ”landet” utvecklas och blir framgångsrikt (s.91). Räcker det inte att jämföra svenska skolresultat mellan olika kommuner för att veta om ett land är framgångsrikt? I och med att vi mäter elevernas kunskaper kan det leda till en stressfaktor, som bidrar till att eleverna känner press inför nationella prov etc.
Lundahl & Folke-Fichtelius(2010) betonar att nationella prov är till för att ge eleverna en likvärdig utbildning, då alla elever i gymnasiet oavsett gymnasiemiljö ska läsa samma kärnämnen och gör nationellt prov för att få möjligheten till vidare studier om så önskas (s.145). Gustafsson (2010) är även enig om att nationella prov ger en likvärdig utbildning, dock nämner han brister under bedömningen. Han menar att alla lärare bedömer och betygsätter olika. Detta kan leda till en orättvishet om alla inte använder samma bedömningsmall (s.14). För att undvika orättvisheten inom bedömning av nationella prov, bör man samrätta med lärare från olika skolor inom en kommun. En annan viktig aspekt att tänka på när det gäller nationella prov är att man inte summerar elevens resultat till ett slutbetyg, detta innebär att man som lärare måste tänka på elevens resultat och prestation under terminens gång. Lundahl & Folke-Fichtelius (2010) menar att det finns två olika aspekter lärare använder sig när de betygsätter. Vissa lärare summerar provresultat och resultatet från nationella för att sätta ett slutbetyg. Medan andra lärare väljer att analysera elevens resultat från nationella proven. Detta innebär att eleven får chansen att visa sina kunskaper som missvisats tidigare(s.151).
Klapp (2015) är tydlig med att nationella proven inte ska vara examinerande, vilket innebär att man måste ta hänsyn till alla arbetsprestationer som eleven gjort under terminens gång (s.97).
Fördelar med nationella prov från årskurs 3 är att det synliggör elevers svårigheter för lärare, detta innebär att läraren vet vad hen ska fokusera på resten av terminen. Nationella prov i tidig ålder hjälper även lärare i arbetet med bedömning och kalibrering av målen som är satte för elever i denna årskurs (Klapp, 2015 s.99).
Den stora frågan är om nationella prov verkligen ger en likvärdig utbildning? Då elever oftast känner sig stressade när de skriver provet. Detta leder till att vissa elever känner en press och inte kan prestera lika bra.
Referenslista
Gustafsson, J.-E., Cliffordson, C., & Erickson, G. (2014). Likvärdig kunskapsbedömning i och av den
svenska skolan-problem och möjligheter. Stockholm: SNS förlag. Läs s. 11-44, 99-108.
http://www.sns.se/sites/default/files/likvardig_kunskapsbedomning_web.pdf
Lundahl, C., & Folke-Fichtelius, M. (Red.). (2010). Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik (1. uppl). Lund: Studentlitteratur AB.
Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Wedman, I. (2003). Från skallmätning till VG. Om skolans betyg. I S. Selander (red): Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Myndigheten för skolutveckling. 11 s.
